Kan du läsa det här?

Eilngt en uneörskding vid ett egnskelt uivtnierset seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr, det som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och vi kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Det broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig uatn odern som hlehet.

För vår hjärna är det viktigare att vi överlever än att vi är lyckliga. Konsekvensen är dels att vi reagerar instinktivt på allt som skulle kunna vara farligt för oss, dels att hjärnan använder sig av genvägar - kognitiva bias - för att dra slutsatser och fatta beslut. Det fenomenet är svaret på varför du nyss läste en fullt begriplig text, trots att allt du egentligen såg var ett sammelsurium av bokstäver.

Ur ett överlevnadsperspektiv är det funktionellt att vår hjärna fungerar så här, men i praktiken innebär det att vi känner mer stress, ångest och irritation än vad som är nödvändigt.

Våra 4C

Vi kan inte hejda omedvetna tankemönster och primitiva reaktioner. Däremot kan vi lära oss att förstå vår hjärna och hjälpa den till det som amerikanska hjärnforskare kallar för våra medfödda 4C: calm, content, caring och creative.

Vissa blir provocerade när de hör att vårt naturliga tillstånd är att vara lugna, nöjda, omtänksamma och kreativa. Hur kan det vara möjligt när andra människor (och handen på hjärtat - ibland vi själva) beter sig som stressade, irriterade, själviska och trångsynta idioter?

Svaret är inte att det är fel på oss. Svaret är att det har uppstått något som hindrar oss från att vara dem vi är. De hindren kan vi lära oss att ta bort.

Vill du veta hur? Läs mer om mina föredrag.